Jag slipper i
främmande landet mervara
Till löfte jag fått att till hemlandet gå
På Kristus det skeppet
jag säkert kan fara
Fast hotande stormar sig och pevamå
Se flaggan den svajar i stäven
Ett namn är avtecknat därpå
Och blodröd och vit är hon även
Och viftar dit skeppet ska gå
Fast ofta vi seglar emot vind och dimma
Vi är å dock säkra på skeppet ändå
Dyg ut känner vägen och vi får förnimma
Han under ditt styrer, men nå ditt också
Och visan i blodet blir tvagna
Fullkomliga är och för Gud
Till synderna är och borttagna
Och vi är och frälsarens brud
Vårt skepp blivit byggt upp på Golgata kulle
En rövare var det som provseglade
Och ännu ej är och är platserna följda
I Kristus finns runt för de borta var det
Vi står upp i ring allihopa
Och ser på vår korsfästebror Till
syndare alla vi rota
Varmhärtigheten är stor
I alldeles som faren på söndriga vraken
Av egen rättfärdighet kom ännu våg
Här bergas skepp rutna,
här klädes svarnaken
Vår liv bojar ute,
den heter Guds ord
Fort fram är det blodröda tåget
Det du ger att hålla ute
Ja, blodet, ja, blodet är något
Som kan göra syndaren fri
Snart är ro vi hemma
Gud sitter vid styret
Och så går det hemåt på oförskytt nåd
Med alla bekymmer han själv
har bestyret hos vattnas oss något,
Gud heter ju råd.
Ja, så går det till i Guds rike
förlossning i blodet vi har.
Vi har en Gud utan like
som älskar oss, halleluja!